2008-08-13

Idag tänkte jag påbörja att vänja Pyssling vid att man lägger på och tar av selen, eftersom han tycker det var lite småfarligt, eller mer konstigt kanske.. Hur som helst, så när vi hade tagit in hästarna tog jag ut Pyssling i gången och hämtade selen och la på den två gånger och spände allt och så. Tänkte att eftersom mamma ändå stod och pratade med Maria så kunde jag ju likagärna öva Pyssling på det. När jag hade lagt på den en andra gång kom jag på att han antagligen inte var van vid att röra sig med en sele på sig, och den kunde ju faktiskt hända att han kunde få panik då. Så jag tog ut honom i stallet och gick ett varv runt hela gårdsplanen, travade lite och så med så han skulle få känna hur det kändes. Det gick fin fint och vi gick tillbaka till stallet.

Tog av allt och var på väg att ställa in honom i boxen igen när mamma precis började borsta, men pratade om att vi inte skulle rida. Då la jag på selen igen och började spänna allt för jag tänkte att jag går en liten runda iaf, så han får vänja sig vid den på sig. Men då skulle mamma tydligen rida med ändå. Då kom jag även på att det kan ju vara bra att borsta sin häst innan man slänger på en sele som kan trycka och skava och så.. :P haha, jag är smart ibland. noot :P

Hur som helst så fick jag ju ta av selen igen och borsta av Pyssling innan det var dags att lägga på selen ytterligare en gång. Tror Pyssling började bli rätt van vid att selen åker av och på ibland, vid det här laget för han stod mycket mer stilla och avslappnat. Så när selen var på och mamma var klar med Gniztha så gick vi en liten runda som tar runt 30 minuter. Det var mestadels skritt eftersom att jag gick, men även lite trav för att han skulle få känna på selen igen och för att jag skulle se hur det såg ut när han kom i arbete lite mer. Började även förbereda honom på att ha vagn genom att dra lite här och var, som i draglädrena och i bakselen. Visserligen bara i en sida och en rem i taget, men ändå så att han fick känna lite tryck lite här och var. Detta gjorde jag mest för att se hur han reagerar, och så att han är lite van när han kommer ner till skolan. Han brydde sig inte ett dygg, drog emot bara när jag drog i draglädret. Frågan är om han kanske inte varit inkörd tidigare..?

Hur som helst så skötte han sig bra och verkade trivas rätt bra med att gå i sele (: Hoppas han trivs lika bra med att ha vagn bakom sig sen med (:

2008-07-15

Idag blev det träning för Barbro hos Alexandra igen. Gick väldigt mycket bättre än sist! Även om jag sumpade till det lite ibland.. Men Pyssling skötte sig utmärkt! :) Såå stolt över honom, min lille skrutt.

Började med att repetera lite av det vi gjorde sist, och pratade om vad som hänt sen sist, vad han har gått och så.. Sen blev det att ganska snabbt gå in på volten igen. Eftersom jag denna gången hade en tendens att hela tiden få fel position så bestämde Barbro att jag skulle få köra med en hand istället. På så sätt är man tvingad att ha rätt position för att man ska kunna bibehålla rätt kontakt med hästen. Det här var väldigt roligt, och vipps så gick det väldigt mycket bättre för oss båda två. Pyssling började slappna av, slänga ut steget och arbeta bättre med ryggen som han annars kan släppa när man kräver lite av honom. Men nu arbetade han på jättefint med hela kroppen, och fick ett sånt härligt, fint steg, där han bara svävade fram. Man såg knappt att han nuddade marken, han såg så mjuk och fin ut, så till freds. Var en fröjd att se! :D Hade kunnat stå där i all oändlighet, bara jag fått titta på min prins när han skötte sig så utomordentligt bra! :D

Dessutom hade vi kunnat lasta honom på bara två både när vi skulle åka till Alexandra och sen hem. Jag bara gick fram och ledde upp honom på lämmeln, mamma satte i en lina och drog ut för säkerhets skull mest. Han som annars är så svårlastad, som vi alltid måste vara 3 på, för att vinsha in (lägga en longerlina fram över bommen som sitter fast i Pysslings grimma, och sen ha två linor bakom som vi korsar..). Det har tidigare varit enda sättet att få in honom i transporten. Och nu följde han bara med mig rätt in. Snacka om att jag var glad, chockad och stolt över honom! :D <3




Det här ville inte funka för mig just nu,
men bilder från den träningen kommer.
Tills vidare får ni väl leta igenom min bilddagbok,
finns en del kort på Pyssling där :P
http://rum311.bilddagboken.se

2008-07-12

Idag fick det bli träning nere i paddocken själv för våran del. Åkte ju iväg på praktik ner till skåne och var borta hela juni, så då fick Pyssling mest vila sig i form. Men jag kände att åtminstone en gång borde jag ju träna med honom innan jag skulle träna för Barbro igen. Så det blev att ta med sig Pyssling ner till paddocken och fösöka träna lite. Då var han raka motsatsen mot hur han var hos Alexandra där vi tränade sist.. Nu gjorde han en framdelsvändning (väldigt perfekt, men ändå) utåt så fort jag tog minsta lilla i yttertömmen. Dessutom var han ännu mer stissig än han var sist, hade väl överskottsenergi så det skrek om det.. Så han ville mest bara springa runt och inte lyssna på mig..

Tänkte att då får han väl springa då om det är det han vill. Men då ska han arbeta och gå i kort galopp och lyssna på mig. Var svårt att orka hålla honom i kort galopp på volten varv efter varv. Så då fick jag ändra taktik lite. Fick samtidigt bli väldigt mycket igångsättningar och övningar som kräver att han lyssnar på mig. Då fick jag samtidigt öva på att befästa mina kommandon bättre, som sen visade sig att jag valt fel.. Men men, man kan inte få allt.

Hur som helst, då övade vi på att galoppera ett halvt varv på volten, bryta av till trav och trava ungefär en fjärdedel. För att sen bryta av till skritt och skritta ett par steg innan det blev trav en fjärdedel igen och sen kort galopp ett halvt varv. Efter ett tag gick det väldigt bra, visserligen hade Pyssling nästan lärt sig övningen utantill.. MEN, han lyssnade väldigt bra. För om jag såg att han var på väg att göra nästa steg lite av sig själv, så var det ju bara att köra på lite till så som man redan gjorde, eller göra något hela annat. Som om han försökte bryta av till trav från galopp, så antingen var det bara att köra på galopp ett helt varv istället, eller bryta av till skritt istället. På så sätt får man ju en häst som lyssnar bra men som samtidigt inte gör något förrän den får kommando. Det här funkar extra bra med Pyssling eftersom han HATAR att göra fel! :P




Prinsen min har fått syn på något när vi står och
väntar på att få komma in i stallet efter träningen.
(Jag tog av all utrustningen och bytte till grimma,
så tro inte att jag tömkörde såhär bara)

2008-06-06

Kass uppdatering jag vet. Men om ni läser det inlägg jag håller på med på min andra blogg så kommer det en förklaring till varför jag varit så urusel på att uppdatera båda min bloggar denna sommaren.. http://rum311.blogg.se

Hur som helst, denna dagen var det tömköring för Barbro. Som för övrigt är min körlärare i skolan också. Jag var skitnervös när vi åkte dit. Så klart att man vill visa att ens häst, och en själv med för den delen, är duktig. Sen såg jag det hela lite som en audition för om han skulle få följa med till skolan nu till hösten. För hade han inte skött sig det minsta så hade han ju inte fått följa med på inkörningen sen.

Det började väl lite si sådär.. När jag tog loss tömmarna och skulle få ordning på allt innan jag körde igång så fick han något ryck, och helt plötsligt stod vi ansikte mot ansikte istället. Inte riktigt tanken när man ska tömköra.. :P Men vi redde ut det och vände runt honom. Sen skötte han sig jättebra under träningen, särskilt med tanke på att han inte varit tömkörd mycket det senaste. Han hade lite överskottsenergi, och var lite stissig eftersom det var ett nytt ställe vi var på och så, lite hästar att titta på mm.. Men han skötte sig bra och jag var nöjd med honom!

Barbro tog tömmarna och kände lite på honom med, och då gick han självklart ännu bättre. Blir så sur på sånt. Hur kan hon som aldrig ens har sett honom innan, få honom att gå så mycket bättre än han gör med mig som då hade haft honom i 6 år lite drygt? Men det är väl när man kan sånt som man är en duktig ryttare/kusk. Det är ju skillnad på om man kan rida/köra sin egen häst bra, den som man känner och är van vid. Men kan man få en helt okänd häst att gå bra, DÅ är man duktig enligt mig! Det är väl målet att man ska bli sån någon gång i framtiden antar jag..

Hur som helst, denna bloggen är ju lite till för att jag ska ha koll på vad jag gör hela tiden med mitt projekt, ska ju skriva in allt jag gör som har med projektet att göra.. Så jag får väl ta lite sånt nu med, sånt jag har nytta av sen när jag ska skriva min inlämning om allt det här sen.. :P haha.

Eftersom Pyssling var lite stissig och så då, så tog vi det mest ganska lugnt. Körde lite på fyrkanten, mest för att få honom att inte falla in så mycket. Då fick jag öva väldigt mycket på att inte hålla nåt i innertömmen utan bara i ytter. Det kändes lite annorlunda, eftersom jag är van vid att rida väldigt mycket med båda tyglarna. Men när vi väl fick kläm på det där så gick han mycket bättre sen. Men sen blev det mer och mer arbete på volt, det är ju lättare för kusken att vara på volt om man ska låta hästen arbeta i en högre gångart än skritt. Så vi var inne på volten och vade mest på samma sak faktiskt, att få honom att gå kvar ute på spåret, och på ytter töm. Det var svårare och krävde mer arbete. Men vi fick en del beröm, och det är ju alltid kul :) Jag fick extra beröm för att jag låter mina egna ben och fötter följa exakt samma riktning som den hästen går i, det var tydligen sånt många hade väldigt svårt för.. :P

Fick i läxa att vi skulle öva på lite samma saker, få honom att gå kvar ute på ytter töm och på spåret istället för att falla in mot mig hela tiden. Sen också att försöka få honom att länga lite på steget, inte bli så "trippig" och slappna av mer. Det är svårt med den hästen kan jag säga!



Still going strong
Dryga 6 år tillsammans, och många många fler ska det bli.
Du och jag vännen, du och jag <3

2008-03-29

Var och tränade för Silvio hos Anna-Karin idag med min lille skit. Var med på en kurs som hade titeln "Lär känna din häst". Var riktigt kul och intressant, även om det inte gav så mycket som jag hade hoppats på. Men det blir en fortsättningskurs som jag har tänkt vara med på (: Får hoppas att det ger mer.

Hur som helst så började träningen med att Silvio stod och pratade lite först, förklarade lite vad vi skulle göra under träningspasset och lite så, vad hela träningen gick ut på. Sen byttes det utrustning på en del hästar, eller alla ekipage fick ny utrustning för att vara exakt, frågan var bara hur mycket som byttes ut. Jag och Pyssling var de enda som han inte bytte grimma på, han tyckte att det såg så bra ut ändå när vi gick runt lite innan träningen började. Tror man ska ta det som något posetivt, att han tyckte att jag inte behövde någon repgrimma för att ha kontroll över min häst :) Hur som helst så började träningen sen när alla hade åtminstone ett långt rep att hålla i istället för sina vanliga "korta" grimskaft. Vi började med att flytta hästen, visa att det är vi som bestämmer över vart hästen får stå, och vad det är den ska röra på när vi rör den på vissa ställen. Började med att alla bara fick flytta runt hästarna lite hur som helst, framåt, bakåt, flytta rumpan åt höger och vänster, flytta framdelen åt höger och vänster, flytta hela hästen, lyfta ben, höja eller sänka huvudet... Det är mycket man kan göra med en häst på bara ett par kvadrat.

Sen började vi flytta rumpan, och då skulle hästen inte röra på framdelen alls, möjligtvis fick den trampa lite på stället med frambenen... Så det gjorde vi i båda varven. Lite klurigt när man har en häst som tror att man ska gå runt den som står på marken och håller i honom. Han hade fått för sig att jag longerade med lite fel utrustning, och på en för liten volt. Så när jag pötte på rumpan, så började hästen gå runt, runt, runt. Och om jag tog i repet för att stoppa honom så stannade han, svängen in huvudet och ut med rumpan. Det var ju inte alls så som jag ville att han skulle göra! Men efter ett tag, med lite hjälp av Silvio så gick det bättre. Sen bytte vi varv, och då var det samma sak. Men då gick det mycket fortare innan det gick bättre, för då visste jag hur jag skulle göra.

Sen vart det dags att backa hästen, och det har vi redan övat på mycket jag och Pyssling. När han var mer tränad så backade han bara jag ställde mig vid bogen och började backa. Så var det inte riktigt nu längre... Men jag tror vi var bäst i gruppen på det ändå (: Först gjorde jag så som Silvio sa att man skulle göra, med handen på nosryggen, och sedan skulle man bara pötta bakåt tills hästen backade. Det tyckte Pyssling inte alls om, han blev bara sur för att han tryckte på huvudet på honom. Men efter att jag hörde att Silvio sa till en annan tjej att man kunde göra på något annat sätt om det funkade bättre med just den hästen, så började jag göra så som jag gör hemma i vanliga fall: lägga handen på bogen och trycka lite lätt bakåt och sen släppa trycket när han ska stanna. Och om det inte hjälpte så viskade jag lite tyst "backa". Bara för att jag har en häst som kan backa enbart på röstkommando! :D Då fick vi mycket beröm av Silvio kan jag säga! :D Fast han tyckte att Pyssling var lite spänd i nacken när han backade, så vi fick öva på lite mjukgörande rörelser. Och det gick jättebra det med, det är ju sånt som Pyssling behöver så han håller sig mjuk och smidig i många år till.

När alla var klara med det, och det gick hyfsat bra. Så släppte han ut oss allihop bland alla "hinder" i manegen. Det var väl meningen att det skulle vara farliga hinder som hästarna skulle bli lite rädda för, men att dom skulle följa med och gå där ändå, för att dom litade på sin ägare och ville göra som den sa... Det var så jag fattade allt iaf. Att det skulle vara lite som ett test, och att hästen till slut skulle övervinna sin rädlsa och följa med sin ägare ändå. Men så var det ju inte riktigt med Pyssling. Han lunkade snällt med mig vart jag än bestämde att vi skulle gå. Inget kul alls ju. Hade trott att han skulle bli lite rädd iaf, så man fick anstränga sig lite för att få honom att göra som jag ville. Men när hindren blev "tråkiga" när han gjorde allt som man skulle så fick jag använda min fantasi och göra lite andra saker med alla hindren.

Pressäningen som låg på marken.
Den backade vi över, runt dess hörnen. Jag ställde Pyssling på ena sidan och lockade sedan på honom så han fick gå över själv. Men när han till slut ställde sig och nästan kissade på den (jag fick dra undan den i sista stund när han stod på den med frambenen) så insåg jag att den inte var det minsta farlig och rätt tråkig dessutom...

Den rätt breda och höga oxern man skulle gå mellan.
Insåg med en gång att jag inte bara kunde leda Pyssling rakt igenom, det var ju ingen match. Och backa var inte heller så svårt. Inte heller att han fick gå själv där igenom med mig på utsidan, eller att han fick gå själv, stanna, backa, gå fram lite igen, backa och sedan gå igenom. Det enda som stressade honom lite var när jag bad honom att backa från en bit innan, sen igenom, stanna, och sen fortsätta backa ut ur den, helt själv- med mig vid sidan om bara, en bra bit ifrån som hela tiden gav kommandon och berömde.

Pressäningen med bommar på sidorna.
Den var det ju inge heller några problem med. Vi gick över den med bom, pressäning, bom. Backade samma väg. Gick mellan bommarna, på pressänningen, och backade även den vägen. Vi gick över en bom med alla benen, gick över nästa med frambenen, stannade, backade, stod med alla hovarna mellan bommarna, backade över bakre bommen med bakbenen, gick fram och över alltihop. Men även det här hindret var något som Pyssling inte brydde sig om, bara gjorde det jag sa till honom.

Den upphöjda bommen mellan sockerbitarna.
Den var det ju ingen match alls med. Tröttnade med en gång på att bara gå över. Så vi började snabbt med att gå över med frambenen, backa tillbaka, gå över med ett framben, sen båda, sen backa tillbaka med ett, gå fram med båda, backa bak med båda och så vidare. Det kan man hålla på med väldigt länge. Backade även över bommen, stannade med halva hästen på varje sida, gick fram, backade bak helt, gick fram helt och lite sånt. Det enda som stressade honom lite var när jag försökte ställa honom med höger fram- och bakben på ena sidan av bommen, och vänster fram- och bakben på andra sidan. Det var riktigt jobbigt tyckte han, och jag orkar inte hålla på och krångla med det då när det dessutom stod en häst precis intill som höll på med ett annat hinder, vill inte förstöra för dom...

Det lilla krysset mellan sockerbitarna.
Det här hindret gjorde vi inte så mycket med. Det var såpass högt för lille Pyssling så vi kunde inte göra samma övningar som på bommen mellan sockerbitarna. Så det här hindret sprang vi bara och hoppade över ett par gånger. Men det var kul det med. Skönt att inte fokusera så mycket på att hästen ska röra sig exakt som man vill, då fick han göra som han ville, så länge han inte kom efter mig när jag sprang, och inte stannade på andra sidan hindret när jag hoppade.

Den upphöjda bommen med en flagga hängande på.
Egentligen var det tänkt att man skulle gå runt den, så nära som möjligt utana tt hästen skulle göra något. Men när vi hade gjort det, och backat runt i båda varv och åt alla håll som gick att gå åt så tröttnade vi båda. Då kom jag på att bommen var så högt upp att Pyssling mycket väl skulle kunna gå under, och puffa undan flaggan. Det var väl det enda som han inte följde med snällt på. Det krävde mycket övertalning, och att jag gick före och höll upp flaggan innan han sprang igenom. Men han gjorde det, två gånger. Och jag var jättestolt över honom! :D

Bommarna som låg i en fyrkant.
Här i fyrkanten kunde man göra vad man ville. Vi fick inte möjlighet att träna här så mycket, eftersom en annan i gruppen var där hela tiden med sin häst. Men bortåt slutet blev det ledigt, och jag tränade lite. Gjorde samma sak här som jag gjorde med den upphöjda bommen mellan sockerbitarna. Här var det inte några problem alls med att ta en hov över, vilken hov det än gällde (som om det var det med en upphöjda? Nej, tror inte det du.) Men när jag skulle ställa honom med högra sidans benpar på ena sidan bommen, och vänstra sidans benpar på andra sidan bommen så fick han panik. Vet inte vad som hände, och vi provade flera gånger på flera olika sätt. Men varje gång bakbenen skulle dela på sig på detta sätt så fick han full panik. Får träna mer på det, så han klarar det till nästa gång vi ska på kurs för Silvio.


Saker jag ska träna på tills nästa kurs:
- Ställa sig med höger sidas benpar på ena sidan av en bom, och vänster sidas benpar på andra sidan.
- Gå under högt upphöjda bommar med något hängande över
- Flytta rumpan, men inte framdelen. Och flytta framdelen, men inte rumpan.

På det stora hela var jag nöjd med kursen, men det gav inte så mycket som jag hade hoppats. Men det blir nog bättre i fortsättningskursen tror jag. Och tills dess ska jag ha tränat på de sakerna som inte gick så bra sist, och dessutom ska jag se till att ha egen, och bra utrustning med mig! :)


image2

På bilden är det jag och Pyssling när vi går över pressäningen som ligger mellan två bommar.
Tagen av min kära mamma som var med som sällskap, assistent, skjuts och betalare.
Tack för en toppenbra och lärorik dag! <3


RSS 2.0